Politik

Jag noterar att många på högerkanten försöker håna Vänsterpartiets krav på en A-kassa på 90%.

I själva verket så är det få som vet eller är intresserade av att lyssna på när man berättar att A-kassan fram till en bit in på 90-talet var på 90% i Sverige, att den är på 90% i Danmark fortfarande, att den svenska A-kassan är en av de sämre i EU och att kostnaderna för A-kasseutbetalningarna är mindre än inbetalningarna.

Det vill säga så betalar vi som betalar till A-kassan in mer pengar än vad som går ut och blir en extra skatt, som moderaterna konstigt nog verkar totalt ointresserade av att sänka, som går rätt in i statskassan och inte räknas som skatt alls, officiellt sett.

Jag skrev tidigare idag om ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter, vilket jag självfallet är emot.

Ett förslag angående bostadsbristen kommer från Ulla Andersson i Vänsterpartiet i Aftonbladet idag, som bland annat vill stoppa amorteringsfria lån:

Orsakerna bakom den rådande situationen är självklart flera, bostadsbristen den främsta men också de växande inkomstskillnaderna där en liten del av samhället har allt större andel av det ansamlade kapitalet och ständigt söker avsättning för detta. Den låga räntan, möjligheter till amorteringsfrihet, ränteavdrag och uppskovsrätten har också bidragit till utvecklingen.

Det behövs omfattande förändringar för att komma tillrätta med problemen.

Finansinspektionen föreslår ett tak för utlåning till bostäder, upp till 85 procent. Bättre vore att ta bort amorteringsfriheten. Särskilda undantag kan behöva medges. Lånen måste ändå bygga på att hushållen klarar att betala av sina lån. Ett hushåll som klarar både ränta och amortering bör få låna hela beloppet.

Aktuella siffror visar att en stor andel av hushållen har en mycket hög belåningsgrad. Det finns självklart stora risker med det om marknadspriserna sjunker men samtidigt ges hushåll med mindre kapital en möjlighet att köpa sin bostad. Ett tak för utlåning till bostäder kan tvinga en del att söka lån hos ett annat institut, för att få ihop hela beloppet, till en högre ränta. Det bidrar inte till att lösa problemen, snarare tvärtom.

Det behövs statliga investeringsstöd för att få fart på byggnationen av hyresrätter. Minst 20 000 hyresrätter behöver byggas varje år för att möta kommande generationers behov av bostad.

Jag läser också i Lasses blogg om hur Jonas Sjöstedt (v) vid ett besök berättar om en flicka i en skola som har en släkting som dött efter att ha tvingats ut för att jobba.

Det får mig att fundera på om inte socialminstern har fler saker att fundera på än säkerheten på sjukhusen? Nog för att det är viktigt, men vore det inte viktigt att de som är sjuka får vara det och får hjälp istället för att tvingas till jobb?

Och hur går det med att våga granska sina egna misstag när vården blir privat? Det kan finnas stora pengar att förlora om man blir offentlig med att man gjort misstag inom sitt vårdföretag och vem av de anställda vågar göra exempelvis en Lex-Sarah då?


Till sist ett bra förslag, från opolitiskt håll, om att inrätta Datorslöjd:

Internet finns, kort sagt, överallt utom i skolan. Mot bakgrund bland annat av detta vill projektet ”Ambient Sweden” ge en tydlig rekommendation till regeringen: inför ett nytt skolämne, ”dataslöjd”, för att adressera datoranvändning.

Trots ungdomarnas till synes stora kunskapsövertag inom it gentemot vuxna, kan vuxna lärare förmedla kunskaper som eleverna oftast inte har. Det kan bland annat handla om att få ungdomarna att visa upp ett större omdöme och en tydligare integritet på nätet.

Vi skulle vilja ha med några inslag i undervisningen om internet som stärker elevernas medvetenhet. Det är för det första mediekritik, som handlar om hur man förhåller sig till det informationsflöde som finns på nätet. För det andra är det etik, som handlar om moraliska grundvalar i kommunikation med andra. Och för det tredje handlar det om teknik, som kan vara såväl kreativt och skapande som kritiskt och analyserande.

Dessa komponenter kan så samlas i ämnet ”dataslöjd”, som ska vara ett obligatoriskt ämne som vi tycker bör finnas från första klass i grundskolan till sista året på gymnasiet.

Vi vill dock poängtera att det är helt avgörande med lärarutbildning i de tekniska färdigheter som eleverna kanske redan har. Dessutom måste förstås även lärarna ha tillägnat sig kunskaper om mediekritiska eller etiska aspekter på internet. En obligatorisk it-utbildning för blivande lärare är därför en förutsättning för att kunna ha lärare i ämnet. I dag saknas en sådan lärarutbildning. För att kunna inrätta ett skolämne liknande det vi föreslår måste därför även lärarvidareutbildningsprogram skapas.

Projektet ”Ambient Sweden”, som startades 2009 av IVA, syftar till att Sverige ska vara en ledande internetnation år 2015. Projektets slutrapport lades fram nu i mars 2010, och gav rekommendationer även kring effektiv e-förvaltning, lagstiftning mot brottsliga handlingar på internet, ytterligare massiva investeringar i nätinfrastruktur, åtgärder för en blomstrande tjänstemarknad kopplad till internet, med mera.

Vi hoppas och tror att ett framtidsnedslag i Sverige år 2015 visar elever som känner sig trygga när de använder internet, och som kritiskt vågar ifrågasätta det de läser om på nätet. Och vi hoppas och tror att vi år 2015 möter en gediget it-utbildad lärarkår.

Bakgrunden är bland annat att privatpersoners vetskap om datorer och internet är historiskt kort och händelsen i Bjästa, där vuxenvärlden inte tycks förstå fenomen som internet och Facebook/bloggande.

Att utbilda lärare att hantera de här frågorna borde varit en självklarhet, inte bara för de som är på väg eller ska bli lärare i framtiden, utan även de som redan är lärare.

Idag är det inte säkert att platsen för mobbing är skolgården eller uppehållsrummen, utan internet, där givetvis även skolans vuxna måste befinna sig, precis som eleverna befinner sig där när de är i skolan också.

Mer media ab exp exp dn nm svd




Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Annonser från BloggPartner