I kommunen sitter jag med som ordinarie ledamot i Den allmänna beredningen, är ersättare i Kommunfullmäktige samt utbildningsnämnden.
I landstinget sitter jag med i Vänsterpartiet Kronobergs Landstingsgrupp och är ersättare i Landstingsfullmäktige, Folkhälsoutskottet, Patientnämnden och Regionfullmäktige.
Jag är också nykterist, läser mycket, lyssnar nästan alltid på musik, ser mycket film, klappar katter, springer gärna och långt i skogen, är orienterare, ofta ironisk och är alltid trött.
Går att nå på jerker@mac.se om man inte vill skriva en kommentar här.
Med ojämna mellanrum får jag frågor om reklamen. Reklamen ger intäkter när någon klickar på dem och vid inköp efter klick och inte vid enbart visning, tyvärr.
De relativt låga intäkterna (ca 500 kr efter skatt och arbetsgivaravgifter m m för 2010) går till välgörande ändamål.
Förra årets intäkter (+ lika mycket till från egen plånbok) gick till Jul i Gemenskap i Älmhult, som ordnar julfirande för ensamma.
Ser du någon reklam som upplevs olämplig, så säg gärna till. Jag har, som ett exempel på något olämpligt, plockat bort reklam för SMS-lån, som kom upp utan att jag valt det.
Åsikterna som framförs av mig här är enbart mina egna och är inte alltid nödvändigtvis de samma som eventuella partier, föreningar, fackförbund eller andra organisationer jag är involverad i.
Det är således ingen officiell blogg för något eller någon annan än mig själv och de åsikter jag har, oavsett inläggens innehåll.
Kommentarerna
Kommentarerna från er som skriver här släpps igenom, om de följer svensk lagstiftning, vanligt hyfs och netiquetten samt inte länkar till andra suspekta siter.
Helst ska kommentarerna handla om inläggets innehåll också, om inte riskerar den att inte släppas igenom.
Nästan alla inlägg kommenteras av mig. Ibland kan det dock, på grund av tidsbrist, tyvärr ta en eller två dagar innan jag har tid med att släppa igenom och kommentera era kommentarer.
Smålandspostens debattredaktör ställer en intressant fråga idag, om De lokala politikerna är utan skuld, apropå att Littorin och många andra genom åren åkt ut för att de gjort något fel och vad det beror på?
Hon nämner bland annat vad som skulle hända om lokala politiker köpt toblerone eller begått grövre brott och varför det sällan uppdagas?
Lokala politiker, bland annat det centerpartistiska kommunalrådet i Älmhult, klarar sig undan trots att hon blandat ihop sitt privata kontokort med kommunens.
Undrar om det inte handlar om flera olika saker? Dels de sakerna Elisabeth Anderberg nämner, men även om rent siffermässiga saker. Antalet politiker i exempelvis Älmhult som ens har ett kort de kan missbruka är antagligen väldigt litet jämfört med antalet i riksdag och regering.
Sen undrar jag om det inte också är så att media som bevakar Älmhult är färre och snällare. Jag tror Peltola fått det mycket svårare om hon varit i riksdagen och gjort samma sak.
I princip så bör naturligtvis alla bedömas, oavsett om det är lokala politiker eller rikspolitiker. Men en viss skillnad finns det. Oddsen att göra fel som fritidspolitiker, i synnerhet om man är ny, borde vara större på grund av ovana och okunnighet, än som någon som har politiken som yrke.
Sen vet jag inte hur mycket resurser lokala media har att följa upp hur politikerna jobbar och om de bevakar dem i lika hög utsträckning som rikspolitikerna bevakas? Det kan utan att tveka också påverka vad och hur mycket fel man hittar.
Själv minns jag något som kunnat bli en skandal, som utspelade sig på 80-talet, eller möjligen 70-talet. Själv fick jag höra den i mitten på 90-talet och har glömt en del detaljer.
Vilken kommun det handlar om spelar mindre roll, men man hade haft långa överläggningar och diskussioner, långt in på kvällstid under lång tid över budgeten, och hade till sist kommit överens.
Som alla som jobbat hårt och länge, och försakat familjen, så känner man ett behov av att bli belönad och så även i detta fallet.
Man planerade att åka iväg till Tyskland med sina respektive för kommunens pengar. Jag minns inte om det var i flera dagar eller bara en vändande tur med TT-line, men någon sade stopp och konstaterade att det knappast kunde vara rätt eftersom den typen av ersättning eller belöning inte var möjlig och att det inte hade varit roligt för någon av dem den dagen media fick nys om det hela.
Risken både med händelsen ovan och den senaste tidens problem med moderaterna är bara att de ökar politikerföraktet när de som gör bort sig dessutom får betalt i efterhand...
Själv har jag skrivit om liknande saker som ovan, och/eller om Littorin i några blogginlägg:
Det är inte utan man undrar om när historien om Littorins eventuella sexköp ska rinna ut i sanden? Till skillnad från de andra moderata skandalerna så tycks den här inte tystna riktigt lika snabbt. Inte ens de moderata ledarsidorna tycker det är lätt att försvara, trots att enskilda moderater gör så gott de kan...
Till stora delar beror det naturligtvis på det dåliga hanterandet från moderaternas sida och den stora sannolikheten för att Reinfeldt ljugit, istället för att vara ärlig med vad han visste.
Det gör mig lite kluven, eftersom det är svårt att tycka annat än att det i princip enbart skulle handla om politik när man diskuterar politik, men det är naturligtvis omöjligt att bortse helt från hur de enskilda statsråden uppför sig.
Det vore viktigare att lyfta fram hur regeringens politik fungerar i praktiken, oavsett om det gäller påstått positiva saker som företag inom vården eller att sjuka människor nekas att få livsviktig medicin på apoteken på grund av CSN-skulder och hur viktigt det är att föra en fackföreningsvänlig politik, eftersom det tycks bli vanligare med att unga jobbar gratis. Det behövs när företagen inte alls tycks intresserade av att ta något socialt ansvar för sina arbetare, vilket kan ses som en konsekvens för den höga ungdomsarbetslösheten.
På andra sidan om arbetslösa ungdomar som är desperata nog att jobba gratis i hopp om jobb så finns det bonusstinna toppchefer, vars bonusar och höga löner försvaras med att de måste ha dem för att inte försvinna till utländska anställningar...
När det väl görs en undersökning om hur det står till så visar det sig att toppcheferna ser brister med bonussystemen och att få tycks anse att bonusarna varit en anledning till att de tackat ja till sina anställningar.
Således tycks det finnas en anledning att se över bonussystemen, oavsett om man anser att pengarna som blir över ska plöjas ner i verksamheten, ge mer pengar till aktieägarna eller varför inte satsa mer på att anställa yngre människor lägre ner i hierakin... Men mer långsiktighet borde vara självklart än vad som är fallet idag.
I slutändan så påverkas även sjukfrånvaron av hur långsiktigt man väljer att tänka för företagets bästa, eftersom det på kort sikt självfallet kan vara mycket lönande att låta de man har anställda jobba mycket, istället för att anställa fler personer att utföra arbetsuppgifterna.
Problemet med att försöka lyfta fram politiken, och inte alls nämna skandalerna, är den att människor tycks helt förblindade av exempelvis diskussionen kring RUT-avdraget och inte inse att de skattepengarna som satsas där hade kunnat satsas på de äldre och sjuka som behövt hjälp, istället för att ges bort till de som är för snåla för att betala samma typ av kostnader som all annan verksamhet har.
Det är och förblir ologiskt att belöna skattesmitning med lägre skatter, istället för att satsa på skattemyndigheternas kontrollverksamhet i betydligt högre grad än idag.
Jag tycker det är obegripligt dels att jag en gång tyckte fotboll var fantastiskt roligt att titta på (att spela det däremot är fortfarande kul, de få gånger jag gör det) och det är än mer obegripligt att så många andra tycker det är intressant.
Nu tror jag i och för sig att matchen igår, i vart fall inte när jag började se den från andra halvleken och en dryg halvtimme framåt, går att klassa som en bra match. Snarare en ful och lite böljande match, som var långtråkig och fylld med gula kort.
Så jag somnade helt sonika ifrån den för att vakna upp till åska och insikten att det var dags för förlängning som knappast var värd att offra sambons gamla tv för att få se.
Nu höll jag, trots kritiken, på Holland men i vanlig ordning så var det som det första fotbolls-VM jag minns jag såg, det från 1978 mellan Argentina och Holland, att jag höll på fel lag.
Några få ljuspunkter gick dock att se, att det var en final med lag som aldrig vunnit VM, vilket gjorde att det någonstans skulle bli en rättvis segrare, eftersom båda länderna varit bland toppnationerna i fotboll under lång tid.
Några positiva saker finns dock, utöver det rent sportsliga, att säga om VM i Sydafrika.
Trots alla farhågor om att vara klar i tid och om säkerheten så har, så vitt jag vet, det mesta fungerat mycket bättre än kritikerna trodde från början.
Förhoppningsvis kan dessutom VM ha förändrat mytbilderna av Afrika, och kanske främst Sydafrika. Dock gör DN:s ledarsida det lite lätt för sig eftersom skillnaderna mellan de som har och de som inte har är extremt stora i kontinentens flesta länder. Även om de vänsterstyrda länderna och experimenten som funnits tidigare inte fungerat väl alls, så är det bara att konstatera att det inte fungerar bra med motsatsen heller...
Vad det gäller Sydafrika mer specifik så är det, som Sydsvenskans ledarsida säger i Festen kan fortsätta, fortfarande ett land med mycket korruption, stora klyftor och hög andel hiv-smittade som får lite eller ingen hjälp.
Kritiken finns mot att ett så fattigt land lagt så mycket pengar på ett fotbolls-VM, istället för viktigare saker bland alla brister.
Men jag hörde dock på radions nyheter när jag åt frukost, att det tycks som om inkomsterna som VM:et inbringat betalat alla kostnader den medfört och då tycker jag det kan vara värt det hela ändå, och kanske ge ett fattigt land mer av både självförtroende och inkomster på lite sikt.
Det är ett, i bästa fall, halvbra förslag som Odell lägger fram, när han vill förbjuda farliga kamphundar.
En hund kan, bland alla andra saker, definitivt vara lika effektivt som ett vapen, oavsett om det är medvetet från ägaren eller inte. Möjligen är det här vapnet svårare att styra eftersom den har en egen vilja, inte minst om det är en ägare som har dålig disciplin över hunden.
Det ger också att det blir fler hundägare som inte kan hantera sin hund på ett vettigt sätt.
Som jag skrivit om tidigare så har jag blivit påhoppad och biten av okopplade hundar, som alla har det gemensamt att de var av vanliga raser som vi alla känner till, den senaste gången gällde det en schäfer.
Hade Odell tänkt lite längre så hade han föreslagit ett generellt kopplingsförbud eller möjligen, som någon föreslog, i ett gammalt inlägg, tvång att använda munkorg, vilket gör hunden något friare om man anser det vara viktigt.
Det hade skyddat alla andra betydligt mer än att plocka bort de hundraser som i teorin är farligast. I praktiken är skillnaderna mellan individerna, både när det gäller hundar och ägarna, större än mellan de flesta raserna.
Jag tror alla, som ett exempel, träffat på väldigt opålitliga schäfrar precis som alla träffat på riktiga knähundar till schäfrar.
Uppdaterat Jag noterar idag att en Hundexpert dömer ut förslaget och andra och konstaterar precis som jag att det är många hundar, utöver de påstådda kamphundarna som kan orsaka stora skador.
Däremot ger han inga direkta lösningar på problemet...
Jag skrev tidigare om den dåliga hanteringen av affären Littorin, både från den moderata ledningen och från Reinfeldt i synnerhet.
Men ärligt talat så tycker jag inte de på lägre nivå inom moderaterna klarar det så bra heller, som Thomas Böhlmark som drar upp Geijeraffären från 70-talets början och mitt, det vill säga innan Böhlmark själv var född, och undrar om vi kommer ihåg den? (Själv nämner han inget alls om alla de moderata skandalerna från den senaste mandatperioden...)
Jo då jag minns den, även om till och med jag var i minsta laget för att minnas mycket av den från den tidens media.
Jämförelsen haltar på åtskilliga sätt. En var att, som Wikipedia säger i sin artikel om Doris Hopp, prostitutionen och bordellerna var vanliga, till skillnad från idag.
Den viktigaste skillnaden är dock att det inte ens var olagligt och att samhället i stort hade en sämre syn på prostitution än vad den har idag. Jämför t ex med Cornelis Vreeswijks text om Sportiga Marie som knappast fungerat idag, utan att textförfattaren fått mängder av kritik.
Själv använde sig Böhlmark av tobleronepolitik så frågan är vad vi ska kalla moderaternas politik nu? "Horbockspolitik", för de rika kan alltid köpa allt det vanligt folk får kämpa för?
Uppdaterat Sahlin säger sig vara besviken på Littorin och frågan är då vad alla moderater borde vara? Utom de som förbehållslöst försvarar dumheterna...
Sahlin är självfallet inte dummare än att hon inser att det är en god möjlighet att ställa moderaterna i sämre dager. Det är visserligen inte riktigt renhårigt ärligt talat, men å andra sidan så med tanke på att det konstant dras upp vad hon gjorde för över 15 år sen så är frågan varför hon ska vara snäll?
Det är ju egentligen värre, som hon säger, att det tycks handla om en medveten mörkläggning, i stil med vad som brukar vara vanligt i de här sammanhangen...
Vi som tillhör den skara av män som inte köper sex tycker naturligtvis det är illa nog med sexköpet i sig, men mörkläggningen tjänar ingen på.
Några bra inlägg till kommer från Jan Helin i Sex, lögner och Littorin, där Aftonbladets chefredaktör gör en lång och vettig utläggning om hela historien från deras sida.
En statsvetare påstår att hon inte känner till något liknande fall, där en minister avgår innan det kommit fram varför han avgår, men Guero konstaterar att likheter finns med många fall, eftersom det börjar med halvsanningar istället för ärlighet.
Som Guero på ett mycket bra sätt visar så tycks statsministern varit medveten om bakgrunden och det gör att det finns mängder av anledningar att kritisera honom också.
Jag minns inte att jag någonsin gillat värmen, men ju äldre jag blir desto eländigare tycker jag att den är.
Igår, när jag bommade igen på jobbet, så badade vi på den lilla badplatsen brevid, och trots att sjön är relativt djup och stor till ytan, så var det knappt att vattnet kylde av oss alls, utan det kändes som om vattnet nästan var varmare än luften...
Vi bor visserligen norr om Hästveda, men det är inte så många mil från stället som igår var varmast i landet sen 1994 och bara något längre till Målilla som tycks ha haft varmt också... Vad eländigare är att det idag ska bli ännu varmare...
Idag ska jag i vilket fall som helst jobba, i en förhållandevis sval kyrka. I vanliga fall så är kyrkogården arbetsplatsen, och den är inte så rolig vid så här hög värme, eftersom en stor del av ytan är utan skugga och den enda räddningen som finns är just sjöns närhet och att det ofta blåser lite. Men när vi badade igår så var det helt vindstilla och jag var glad att det inte var en arbetsdag utomhus i så hög grad igår heller...
Någon tropisk natt hade vi inte heller i natt så det gick att få in lite svalka från de 16°c som utomhustemperaturen höll för en timme sen, men det värms upp snabbt och redan nu är det över 20°c.
Illa nog är det eftersom det behövs regn, inte bara för växtligheten både hemma, på jobbet och överallt, utan det som är värst är antagligen risken för skogsbränder, vilket riskerar bli omfattande snabbt, trots brandflyg som flyger över ett par gånger om dagen.
Jag ska försöka ge mig ut för att springa, trots att jag är varm redan och har ont i magen, som vanligt, av värmen. Det blir inte så långt som multisportarna i Skåne rörde sig igår, men jag hoppas jag ska kunnat få i mig lite vatten till så jag orkar min kortare runda, runt en mil, innan det är dags att raka sig och köra till jobbet.
Det jag ser fram mest mot är dock att handla mat efter jag jobbat. Det finns ingen anledning att ha bråttom förbi kyl- och frysdiskarna idag :)
Uppdaterat Har genomlidit dagen, även om jobbet som sagt var rätt svalt, med stor möda. Värst var med två kylväskor att transportera sig närmare två mil från den stora affären i kommunens huvudort innan allt hade antagit samma temperatur som omgivningen.
Det gick så där ärligt talat, för var det över 30°c ute så var det säkert över 50°c i bilen och kylvarorna var inte kyliga alls och frysvarorna var ordentligt mjuka, trots fullt med kylklampar.
Som om det inte vore nog så har även getingarna kommit, vilket är så lagom kul med två katter som äter allt som flyger...
Jag skrev ett långt inlägg tidigare idag om alla de moderata skandalerna, som jag kunde komma på, och inte minst om det senaste som gällde Littorins sexköp.
Efter allt det här så kommer mer analyser om hur moderaterna hanterat det hela, och ärligt talat så verkar de inte riktigt kunnat hantera någon av de skandaler som hänt särskilt väl, utan snarast ha förvärrat dem, genom att i det närmaste vända Littorin ryggen. Jämför det med hur situationen av Schenströms fylla hanterades, som Scaber Nestor lyfter fram.
Det, i kombination med den mycket snabba avgången, gör ju någonstans att Littorin och hans omgivning agerar som om de anser att han är skyldig till vad han anklagas för, oavsett vad han själv nu påstår. Det hela förstärks onekligen, som Göteborgsposten påpekar, av den moderata justitieministern Asks tidigare utspel om färgade kuvert till misstänkta torskar.
I förlängningen så finns det en diskussion till som är värd att diskutera, som Per Westberg/Kyrkoordnaren är den första jag ser notera i detta sammanhanget.
Det är frågan om det räcker med straffskalans längd för sexköpsbrott, när det nu visar sig att Littorin inte alls kan hanteras av rättsväsendet tack vare preskribtionstiden på två år. Hans förslag är böter eller fängelse i högst två år, istället för 6 månader.
I skenet av händelsen här så är jag böjd att hålla med honom om en höjning.
Någonstans känns det som att det kännetecknat Almedalen i högre utsträckning detta året än vad jag kunnat påminna mig om att det gjort förut, att andra saker händer som stjäl uppmärksamheten från "huvudpartiet" för dagen. Här var det dock inte särskilt välplanerat till skillnad från andra dagar då andra partier gör utspel...
Miljöpartiet får dock hyfsat med media med sitt utspel om att de inte vill ha det som i USA, med förbud mot köpcentra för att bland annat påverka så att det blir mindre beroende av bilen.
I grund och botten tycker jag det är positivt, men jag undrar om det drar några röster? Det känns svårt att tro att det ska gå att förändra den boll som rullar, vilket naturligtvis påverkas av hyreskostnaderna i samhällena.
Självfallet kan man göra en stopplag som förbjuder nya köpcentran, men frågan är om man får så många med sig på det förslaget?
Frågan är om det är samma typ av fråga, och inställning hos väljarna som hos kristdemokraterna, där man har en åsikt om bensinskatten i partiet som inte alls stämmer överens med vad väljarna anser? Det är svårt att se att ett faktiskt miljöparti argumenterar för sänkta bensinskatter, trots att det naturligtvis vore vällovligt ekonomiskt för alla oss som bor på landet eller mindre orter.
Fast ärligt talat så är det naturligtvis ännu mer synd om Littorins anhöriga nu. Inte nog med att han tycks ha gått till minst en prostituerad kvinna, han valde dessutom att gömma sig bakom sina barn på ett betydligt värre sätt än jag tyckte att han gjorde tidigare.
Jag har absolut ingen uppfattning eller kännedom om sakförhållandena i vårdnadstvisten han är indragen i, mer än det jag läst i media och att han tycker att den f d frun inte är lämplig som vårdnadshavare på grund av en kriminell ny respektive.
Stämmer det, beroende på vad för brottslighet det handlar om, så kan han ha viss relevans i sitt påstående.
Men är man en bra vårdnadshavare som väljer att dra in sina barn som sköld när det är man själv som har gjort bort sig?
Jag tycker fortfarande att hans påstådda examina i sig var ett skäl nog att få honom att avgå.
Sederade dagsedlar tar upp hur Littorin verkade uppåt och glad kvällen innan och allt verkade vara fullständigt normalt innan Aftonbladets intervju och det var omöjligt att se av hans agerande att han skulle avgå snabbt.
Jag tycker för övrigt fortfarande att Aftonbladets agerande och förklaringar, även nu i efterhand, är märkliga, men å andra sidan så lär historien sälja reklam och oavsett vad man tycker om kvällstidningar så är det just reklamen de tjänar pengar på, så rent ekonomiskt är det självklart en fördel att göra på det här sättet. Journalistiskt sett känns det tveksamt däremot...
Frågan är sen hur det påverkar realpolitiken? Nu tycker jag definitivt att prostitutionslagen är en utmärkt lag och att det defintivt är värt en avgång som minister om man gått till prostituerade. Men hur jag än vänder och vrider på det så är Bildts inblandning i Lundinaffären betydligt värre.
Jag har sagt flera gånger tidigare att all skit tycks rinna av moderaterna, utan att påverka väljarna. Frågan är om även det här gör det? Jag tror dessvärre det, trots att prostitutionslagen tycks fungera och vara populär, att det ytterligare en gång blir en händelse som borde få människor att tappa förtroendet för moderaterna. (Jag hoppas att alla som inte vill ha den läser att kvinnan ifråga har behövt psykologhjälp för att hantera tiden som prostituerad, vilket igen visar att "den lyckliga horan" i huvudsak är en myt).
Alla minns Sahlin och tobleronen, men hur många minns alla moderata skandaler? Jag tror inte ens jag minns dem alla..
14 oktober 2006. Handelsminister Maria Borelius (m) avgår efter bara åtta dagar. Hon erkänner att hon trots miljoninkomster haft svartbetalda barnflickor och att sommarstället ägs av ett företag i skatteparadiset Jersey. Borelius har inte heller betalat tv-licensen.
Cecilia Stegö Chilò
16 Oktober 2006. Kulturminister Cecilia Stegö Chilò (m) avgår efter medgivanden om svartbetalda barnflickor. Hon erkänner att hon inte har betalat tv-licensen de senaste 16 åren.
Anders Borg
17 oktober 2006. Finansminister Anders Borg (m) erkänner att han anlitat både städhjälp och barnvakt svart. Även migrationsminister Tobias Billström (m) medger att han under flera år struntat i att betala tv-licensen. Båda sitter kvar trots massiv kritik.
Carl Bildt
8 januari 2007. Utrikesminister Carl Bildt (m) hamnar i blåsväder för sina aktier i bland annat rysk gas. Överåklagare Christer van det Kwast inleder en mututredning av hans optionsaffärer i Vostok Nafta. Bildt erkänner att ”det kan ha uppstått missförstånd” men får sitta kvar. Utredningen läggs ner.
Mikael Odenberg
5 september 2007. Försvarsminister Mikael Odenberg (m) avgår i protest mot nedskärningarna i försvaret.
Ewa Björling
13 september 2007. Handelsminister Ewa Björling (m) har gjort sig skyldig till byggfusk genom en generös tolkning av ett bygglov. Länsstyrelsen beslutar att hon måste återställa huset på Ekerö.
Och då är jag övertygad om att alla glömt att det moderata paret Cederskiöld som haft svart städhjälp i 13 år och där igenom lurat sin arbetsgivare på pengar eftersom deras löner betalas även i någon mån av deras egna skatter.
Jag är övertygad om att det finns många fler saker och här kommer ytterligare några, som jag glömt eller till och med missat:
Uppdaterat De politikerkamrater som vågar säga något om Littorin visar ingen förståelse och gör som vi andra, förstår varför det gick så bråttom att försvinna. Flera konstaterar att Reinfeldt inte hanterat det hela särskilt bra och det måste kännas oerhört pressande så här nära valspurten.
Jag skrev om hur Välfärden är på allas läppar i morse och då hade ändå inte kristdemokraterna riktigt kommit igång... Men det har de nu och även de ska försöka slå sig in där det redan är så trångt som det någonsin kommer att kunna bli, eftersom alla andra partier redan är där.
Kd har visserligen tidigare kunnat dra på sig lite sympatier eftersom de hela tiden framstår som ett trevligt kristet parti som värnar om medmänniskorna.
Men det är svårt att hitta hur det har påverkat realpolitiken i en mer människovänlig riktning. Snarare tänker man mer på hur det blivit hårdare för de som hade det svårt innan och hur exempelvis kommunerna fått betydligt fler socialbidragstagare, för att inte tala om alla enskilda fall, som den sörjande pappan i morse.
Känns det verkligen som en god kristen gärning Göran Hägglund, och alla andra kristdemokrater, att ligga bakom ökade självmordshot och faktiska självmord (även om jag inte hittar länken just nu) och att barnen i Afghanistan glöms bort?
Förslaget om VIP-fil till sjuka äldre må låta som ett bra förslag, men är det inte bättre att alltid ge förtur efter hur akut sjuka människor är, oavsett ålder? Det måste inte vara så att det per definition alltid är sjuka äldre som lider mest.
Det roligaste av allt angående kd är att deras hasplande om "Verklighetens folk" och undersökningen som bland annat Dagens Nyheter och Göteborgsposten publicerar, som Synovate gjort, visar snarare att kd står LÅNGT ifrån det faktiska verklighetens folk, vilket självfallet är deras största problem, som citatet nedan visar:
”För att få de potentiella väljarnas röster bör KD framstå som mindre religiösa, mer toleranta, ändra sin syn på homosexualitet och familjepolitiken”, skriver Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Synovate.
Å andra sidan är det familjepolitiken och partiets grundläggande värderingar som gör att väljare finner det värt att rösta på KD.
Människor har inte något emot homosexuella generellt sett och alla vet att vad kd som parti står för är en annan sak än vad många enskilda politiker och medlemmar står för. Att betona sina konservativa sidor är knappast något som fungerar i ett land som aldrig varit konservativa i sitt sätt att leva.
Ursäkter som att de fått fram fler vårdcentraler må stämma. Men de flesta har också kommit där det finns minst behov, i storstäderna och inte på exempelvis landsorten.
Kd är ett parti i motvind och de kommer så att fortsätta vara under överskådlig tid. Jag minns att jag tidigare förutspått att de kommer att åka ur riksdagen vid valet 2014. Det tror jag fortfarande och jag ser fram mot den dagen.
Samtidigt så måste man komma ihåg att det är alliansen som har styrt landet i snart fyra år och valt helt andra prioriteringar än just välfärden. Varför ska vi tro på dem nu?
Det finns gott om exempel på hur de prioriterat direkt omänskligt. Det senaste jag har läst om är hur en sörjande pappa, vars 3 månaders barn dog, behandlas helt annorlunda än mamman och förväntas börja jobba efter några veckor, när mamman blir sjukskriven i 8 månader.
Vem säger att pappan är den som hanterar den uppkomna händelsen bäst?
Vid den här typen av händelser får jag ofta kommentarer att samma regler gällt innan. Skillnaden är dock, som jag brukar svara, att man via praxis och signaler från de styrande, gjort reglerna betydligt hårdare i praktiken.
Självfallet ska man som förälder få sörja den tid det tar och omänskligheten är total när man inte tillåts att ens få sörja sin döda bebis, utan förväntas kunna jobba istället för att ta hand om både sig själv och resten av sin familj.
Tala om att det här är ett ödesval mellan mänsklighet och omänsklighet, oavsett om det gäller människor eller djurens bästa, som hamnat helt vid sidan om utan djurskyddsmyndighet i händerna på jordbruksverkets underbemannade tak.
En märklig sak som jag noterat under detta valet, men inte märkt av tidigare, inte ens under Almedalsveckan, är att man väljer att göra utspel på "fel" dagar. En rätt billig politisk fint, men antagligen rätt effektiv och ett sätt som kanske främst påverkar de mindre partierna att få mindre utrymme. Sahlin tycktes igår få rätt mycket utrymme trots nyheten om Littorin...
Det mest komiska av allt är dock moderaternas förbud mot att lyssna på Sahlin... Bortsett från att det känns oerhört tveksamt demokratiskt sett så är det naturligtvis vettigt att lyssna på sina motståndare också, om inte annat för att kunna argumentera emot och stjäla goda idéer.
Sen går det alltid att diskutera hur man använder siffror. Jag noterar att problemet med arbetslösa ungdomar överdrivs och det påminner om diskussionen kring sjukförsäkringen och dess överutnyttjande, som inte heller användes på ett seriöst sätt. Vore det inte en klar förbättring att faktiskt argumentera med giltiga och vetenskapliga argument, istället för att bara gå mot känslorna?
Men när det mer och mer rullas upp att det hela snarare tycks handla om vad Littorin själv gjort och att en för svår fråga från Aftonbladet får honom att löpa amok och välja att hoppa av politiken, trots att han är en av landets absolut högsta politiker, så börjar man undra.
Frågan är om det inte verkligen är synd om Littorin själv nu? Något verkar det helt klart ha varit som han har gjort, som han inte vill kännas vid...
Spekulationerna pågår för fullt i bloggar och på diverse nätforum och jag har ingen möjlighet att alls bedöma sanningshalten i något påstående.
Däremot funderar jag rätt mycket över Aftonbladets resonemang, som väljer att inte gå ut med nyheten för att Littorin nu är en icke-offentlig person.
I grund och botten tycker jag det är oerhört negativt att gå ut med brottsmisstankar mot någon som inte är en offentlig person.
Men Littorin var offentlig och välbetald politiker när han begick brottet och Aftonbladet har flera gånger gått ut med identiteten på misstänkta brottslingar innan de är dömda, även om det är för allmänheten totalt anonyma personer.
Ett exempel är den misstänkte mördaren som bara för några dagar sen friades för åtalet om mord på sin sambo i Falu tingsrätt, men dömdes för brott mot griftefriden, vars straff han redan suttit av under häktningen och vars namn varit känt sen länge.
Jag ser ingen som helst anledning att vara tyst denna gången, när man väljer att hänga ut människor som inte är dömda.
Nu upplever jag inte Aftonbladet på något sätt som att vara den tidning som är värst med att hänga ut ickedömda och okända människor, utan snarare är Expressen värre. Men det är ett absolut oskick att riskera att hänga ut människor för tid och evighet som dömda i allmänhetens ögon, även om de sen visar sig vara oskyldiga i lagens mening.
Nåväl, i slutändan så har det nya bunkergänget splittrats och med tanke på hur mycket skit som har regnat under mandatperioden på moderaterna så är det en skandal i sig att det i så liten grad tycks påverka opinionssiffrorna.
Så hade det aldrig sett ut om det gällt de rödgröna... I synnerhet inte när det handlar om en minister som istället för att skydda barnen tycks gömma sig bakom dem.
Uppdaterat Aftonbladet hävdar så här dagen efter att Reinfeldt måste berätta vad han vet, och att det är misstänkt att det gick så snabbt att godkänna Littorins avgång. Det är sant. Samtidigt så måste Aftonbladet sköta sin bevakning och berätta vad de vet.
-I dag finns en möjlighet att öppna särskilda spår för människor med privata försäkringar, inrätta särskilda avdelningar för det. Vi vill stoppa det innan det etablerats. Det finns en stor risk för att man tar små, små steg genom att börja sälja extratjänster, få köpa sig lite bättre mat eller bättre rum. I slutändan leder det till en vård där inte behoven styr utan plånboken, säger hon.
S-ledaren Mona Sahlin slår fast att försäkringspatienter inte ska inte kunna ta sig in på offentligt finansierade sjukhus.
Risken är i slutändan att det blir som med bland annat sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna, att de som har jobb och pengar kan försäkra upp sig till en vettig nivå, men att de som inte har råd, trots att de också betalat skatt, inte har möjligheten, vilket skapar ett ojämlikt samhälle.
Att driva samma tes vidare med att låta sjukvårdsföretagen på plats sälja extra tjänster, vilket dessutom kan vara svårt att säga nej till när man väl är där i ett utsatt läge, låter i mina öron som om man driver det hela ännu längre.
Alla ska få den bästa sjukvården som går att få, utan att behöva diskutera penningfrågor. I slutändan finns risken att det blir som i andra länder, man tittar i plånboken på patienten först, och väljer sätt att behandla den sjuka på sen.
Det är självfallet oerhört tråkigt för anhöriga att bli drabbade, vad det än gäller som de blir drabbade av, som när det kommer till Littorins barn som oförskyllt blir inblandade via medier, som tillbakavisar kritiken, för vad deras pappa gjort eller inte gjort.
Så ska det naturligtvis inte behöva vara.
Men frågan är var alla kritiker var när Lars Ohlys barn valde friskola, trots att pappa och vänsterpartiet är emot friskolor?
Det kanske vore läge att hylla honom för att vara en så bra pappa att barnen får göra sina egna val, även om de är emot vad pappa står för?
Nu var, av naturliga skäl, inte Littorin någon favoritpolitiker hos mig på några sätt och det blir inte hans ersättare heller, så saknaden är marginell, även om han var en viss frisk fläkt bland de övriga moderaterna.
Naturligtvis så borde Littorin fått sluta sitt jobb för längesen, i samband med att han avslöjades med bluffexamen i sitt CV.
Maud lyckas bara få negativa rubriker och igår skyllde hon på Peter Eriksson, som antydde att hon avgår.
Avgå är naturligtvis var hon bör och kommer att göra, inte minst när det nu visar sig att hon tappar en av de mest välkända centerpartisterna Solveig Ternström, som hoppar av efter centerns omvändning i kärnkraftsfrågan.
Undrar om det kommer att bli någon annans fel det också?
Inlägg
