lördag 3 april 2010

Generellt sett olyckligt med utförsäljningar













Jag noterar att det verkar kunna bli ytterligare en friskola i vår lilla kommun.

Nu vet jag inget om just hur Karl-Oskarskolan styrs eller ägs, och deras hemsida avslöjar inget om det heller vilket i sig är en brist, så min kritik är inte mot dem specifikt, utan mer generellt mot utförsäljningar av det som det allmänna tidigare ägts av invånarna i kommun, landsting och stat.

Generellt sett så är jag mycket tveksam till privatiseringarna av följande anledningar.

1. Skattepengar går till vinster åt privata företag.
Privatiseringarna ger att de som betalar skatt bidrar till att ge vinst åt ett antal aktiebolag. En del av de pengar vi betalar in till kommun och landsting går alltså inte längre till skolbarn, sjuka eller äldre, utan hamnar istället i hos riskkapitalbolag.

Till det kommer att pengarna många gånger försvinner utomlands eftersom beskattningen inte sker i Sverige och många pengar beskattas inte alls eftersom det finns företag, som exempelvis Carema inom sjukvården, som finns i skatteparadis där insynen är obefintlig.

2. Vinstkraven går ut över personal och verksamhet.
Vinsten måste plockas från något. Ofta blir det personalen som får komma emellan. Försämrade kollektivavtal och minskad personalstyrka är några sätt.

Citypendeln, som kör pendeltågstrafik i Stockholm försökte  genomdriva lägre bemanning, ökad körtid och tätare körscheman, färre semesterdagar, höjd pensionsålder och försämrade personalförmåner. 

När det gäller äldreomsorgen har de vissa företag tagit bort de extra semesterdagar de anställda tidigare fick när de fyllde 40 och 50 år. På sina håll har "effektiviseringen" lett till direkt vanvård.

Kunskapsskolan drar in pengar genom att ta bort gymnastik- och slöjdsalar. Dessa ämnen ska eleverna istället läsa under intensivkurser på en internatskola. Eleverna missar avbrotten från de teoretiska ämnena eller den regelbundna motion de behöver regelbundet.

3. Demokrati och insyn minskar
Om man säljer ut en verksamhet till ett privat företag kan man inte längre rösta på politiker som har något inflytande över den. Ju mer som privatiseras, och därmed dras undan från folkvalda politiker, desto mindre värde får rösträtten och demokratin. 

På olika sätt minskar också möjligheten till insyn och kontroll för de anställda och dem som utnyttjar verksamheten och kanske framförallt för dig som skattebetalare som inte längre kan rösta bort politiker som missköter skolan eller höra av dig till dem för att försöka påverka. Privata ägare har sin lojalitet mot aktieägarna i första hand, när politikerna är beroende av medborgarna för att få sitta kvar. 

Offentlighetsprincipen gäller i den här typen av verksamhet, vilket innebär att vem som helst kan kolla upp hur verksamheten sköts, hur ekonomin ser ut eller vilka planer man har inför framtiden. Tjänstemännen har också skyldighet att svara på frågor och ta fram information. När en verksamhet privatiseras ses de handlingar som förut var offentliga som affärshemligheter. 

Media kan inte heller bevaka och skriva om det, för allmänhetens kännedom, som man kunnat göra tidigare, vilket avslöjat många oegentligheter genom åren.

Den yttrande- och meddelarfrihet som offentliganställda har försvinner om en verksamhet privatiseras, vilket också påverkas medias möjlighet att få fram uppgifter. 


4. Klassklyftor och segregation ökar
Privata företag, vare sig det gäller vård, skola eller bostäder, har inget intresse av att fördela resurserna rättvist. Ofta är istället intresset det omvända: att slippa de tunga fallen, de problemtyngda områdena, vilka det är svårt att göra vinst på. Privatiseringar innebär därför ofta att resurser snedfördelas på ett sätt som förstärker klasskillnaderna i samhället.

Tillgången på vård har blivit allt mer ojämnt fördelad och stämmer inte alls överens med behoven. Vårdbehovet är större i områden där många har tunga arbetaryrken och arbetslösheten är hög, än i välbärgade områden där medelklassyrken dominerar. Det vill säga ställen där få privata företag inom sjukvårdsbranschen tror sig kunna tjäna pengar eftersom patienterna är mer vårdkrävande.

När det gäller skolan riktar friskolorna in sig på att få elever från familjer med hög utbildning, hög inkomst och hög studiemotivation, för att på så sätt kunna nå ett bra resultat utan att det kostar för mycket. När en friskola etableras plockar den upp ett antal elever från den kommunala skolan, som då förlorar pengar och tvingas till nedskärningar. Vi riskerar att åter få ett tvådelat skolsystem där de som har resurser söker sig till statusskolor, medan de övriga blir kvar i kommunala skolor med krympande resurser.

Alternativen
För det första måste mer resurser tillföras för att fylla igen såren av nedskärningarna. Det finns definitivt inte utrymme för fler skattesänkningar. 

För det andra är det dags att personalen och brukarna får makt och inflytande över verksamheten. 

För det tredje måste man tillåta en större variation och valfrihet. Anställda inom exempelvis förskola, skola, äldreomsorg och sjukvård måste kunna ges möjlighet att utveckla egna tankar och utveckla större variation.

Vi behöver en fungerande skola, vård, omsorg och kollektivtrafik, som är öppen för alla på lika villkor och som ser till behoven och inte till vem som har mest pengar. För detta behövs mer resurser, mer makt åt personalen och brukarna och en ökad variation och valfrihet. Att minska antalet privatiseringar är en bra början.

Undantaget från regeln
Som jag skrev först så är jag generellt sett mot friskolor, men det finns få regler utan undantag.

Ett sånt undantag är exempelvis Virestads friskola som drivs som ideell förening utan krav på avkastning till medlemmarna, utan där pengarna istället går tillbaka till skolans verksamhet. Där slipper man stora delar av den problematik som kan uppstå om det i grund och botten handlar om att tjäna pengar. Eftersom det handlar om årskurser där man inte har betyg så finns det ingen risk att man, som på många fristående gymnasier, ger för höga betyg i förhållande till de kunskaper som eleverna har. Höga betyg är annars ett av de främsta försäljningsargumenten.

Dessutom så började friskolan i Virestad efter att ha blivit meddelade om nedläggning av den kommunala skolan, trots att skolan som eleverna nu skulle flytta till hade färre elever som hade varit lättare att flytta på. Ett beslut som togs av en borgerlig majoritet med en ordförande i utbildningsnämnden som bodde på orten med det mindre antalet elever där skolan skulle få vara kvar.

Vad det gäller de lokaler Karl-Oskarskolan tittat på, den gamla Lidlbyggnaden i Älmhult så ligger den vid sidan om en stor parkering till kommunens största köpcentrum och en bensinmack och låter inte som om det är en lämplig lokal alls för skolverksamhet. Det är illa nog med den kommunala skolan som ligger i närheten på ett ställe som kanske var lämpligt när den byggdes på 30-talet, men som jag inte upplever är en bra placering idag.

Jag hoppas däremot att det i god tid löses hur det stora trycket av barn i Liatorp ska fördelas. Jag tycker att det bästa vore om det gick att lösa om de fick plats där skolan är idag framför en flytt. Men jag får erkänna att jag är för dåligt insatt i hur lätt det är att lösa det utan problem för barnen.


Uppdaterat En annan sak jag definitivt är för är intraprenad, som jag vet att vänsterpartiet på landstingsnivå är positiva till. Märkligt nog så är de borgerliga negativa till det när det kommer till Ljungby sjukhus...


Den typen av lösning ger möjligheter att komma runt flera av riskerna med helt privata lösningar.


Uppdaterat igen Noterar att smp.se skriver om Karl-Oskarskolan igen idag, och att de planerar nio friskolor närmaste åren. Läser man en två år gammal intervju av en av delägarna till skolan, så hävdar personen ifråga att elever inte ofta får växa som människor i dagens grundskola så känns det så lagom tryggt och påståendet om att de gör det av annan anledning än att tjäna pengar, fast på andras skattepengar, är konstigt. Kommunala grundskolor är som allt annat: Olika.


Vem driver ett företag där huvudanledningen inte är att få det till att gå ihop och ge en slant över? I de här sammanhangen möjligen de som driver skolan som ideell förening  utan krav på avkastning...

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

5 kommentarer:

  1. Hej Jerker,
    Jag håller med dig i mycket av det du skriver men tycker några saker är värd en kommentar. Det glädjer mig att du kan se fördelar i formen som vi driver Virestads friskola, all heder åt dig där. Man önskar att S också kunde öppna ögonen och se att det ju faktiskt är ett kooperativ ägande som går helt i linje med deras ideologi.
    Vad du missar är att kommunal verksamhet dessvärre är väldigt ineffektiv. Det är detta som i grund och botten möjliggör friskolor. Det finns alltså vinster att göra samtidigt som en minst lika hög kvalitet kan ges. Begär ut utbildningsförvaltningens budget. Titta efter hur mycket av den totala kostnaden som går till undervisande personal. Lägg märke till hur mycket alla kringkostnader och administration kostar. Utvecklare, inspiratörer, kvalitetsansvariga, genuspedagoger, handläggare och dittan och dattan i all ära men det är den undervisande personalen i klassrummen som gör skillnaden. Att dra ner på den personalen och att göra klasserna större leder garanterat till sämre kvalitet, det säger sig själv.
    Att ersätta ett statligt eller kommunalt monopol med ett privat monopol leder oftast till försämringar men konkurrens mellan olika ägande kan sporra och inspirera även den kommunala skolan, det har visat sig på många ställen. Det finns definitivt dåliga friskolor men dessa brukar inte bli speciellt framgångsrika. Alla friskolor står dessutom under kvalitetsgranskning från skolverket.

    SvaraRadera
  2. Jag måste påpeka att jag inte är någon specialist på det här området men som sagt ser vissa faror och jag antar att du och ni under resans gång blivit väldigt bra på det här området och garanterat kan det bättre än mig.

    Jag kan hålla med dig om att S inte borde vara emot kooperativt ägande som finns inom arbetarrörelsen sen begynnelsen s a s.

    Den kommunala administrationen till viss del måste finnas kvar oavsett hur skolan drivs, om det inte handlar om en renodlad privat skola som jag förstår det.

    Jag håller med dig om att den undervisande personalen är viktigast men jag ser många av de sakerna du räknar upp som saker som något som vidareutvecklar verksamheten och utgår jag från även personalen, om det fungerar som det är tänkt.

    Jag utgår från att du inte menar att det bara är antalet personal som räknas, utan även vad de kan och hur de är utbildade?

    Jag är inte, för att ta ett mycket enkelt exempel, säker på att 10 personal är bättre än 8 välutbildad personal är eller att en klass med 25 elever och mindre välutbildade lärare är bättre än en klass med 30 elever och väldigt välutbildade lärare.

    De sämsta friskolorna antar jag försvinner av sig själva men eftersom det är lätt, när man kommer upp i högre årskurser än de ni har på er förskola, att motivera eleverna med saker som gratis egna datorer och andra saker som inte nödvändigtvis är det samma som bättre utbildning så tror jag tyvärr att andra saker styr än att de bästa skolorna är de som får flest elever. (Det samma med betygen som jag skrev om i texten i inlägget).

    SvaraRadera
  3. Cecilia Alpstig8 april 2010 08:24

    Hej,
    jag förstår av det du skriver att du aldrig varit i kontakt med någon Kunskapsskola. Våra elever har självklart idrott varje vecka - helt i enlighet med läroplanen. I de flesta fall sker idrotten i hyrda idrottshallar, i några fall i egna.

    Välkommen på ett studiebesök! Adresser hittar du på www.kunskapsskolan.se.

    SvaraRadera
  4. Hej!
    En kommentar på punkten 3 ovan om att yttrandefriheten togs bort i samband med övergången av S:t Görans Sjukhus till Bure(numera Capio) - detta stämmer inte. Full meddelarfrihet gäller för våra anställda på samma sätt som för övriga offentliganställda. Detta är en tvingade del i vårt vårdavtal med SLL och kommuiceras mycket tydligt i våra policies och regler på sjukhuset.
    MVH
    Anders Persson, Informatör, Capio S:t Görans Sjukhus

    SvaraRadera
  5. Det var den infon jag hade, men den hade några år på nacken så jag antar att det ändrat sig nu. Tack för infon båda två.

    SvaraRadera