torsdag 24 februari 2011

Protestera mot orättvisorna!

I gårdagens inrikespolitiska inlägg Alla talar om vädret - men inget gör något åt det så nämner jag bland annat friskolorna som många år, för att inte säga årtionden, efter att Friskolereformen genomfördes (och dessvärre aldrig plockades bort att de efterföljande S-regeringarna) och hur de först nu börjar övervakas med lite mer intensitet och seriositet.

Det går varken med friskolor som kan tjäna pengar trots att de inte uppfyller kraven som ställsspårvagnarbemanningsföretag som tjänar skattepengar på falska jobbannonser eller något annat att hela tiden enbart gå efter billigast möjliga för att göra största möjliga vinst. Det är ett kortsiktigt tänkande, oavsett om det gäller en rent privat verksamhet eller någon kommunalt, statlig eller landstingsägd organisation och det är inte en dag försent att ministern som ondgör sig över flum ställs till svars mot allt flum som de facto kommit fram under hans tider som minister och den vårdslösa behandling av skattepengarna under de senaste mandatperioderna.

Det blir snabbt en dyrare affär än det verkade vara från första början. Hur man än vänder och vrider på det så kan inte marknaden vara det allenarådande, för någonstans så tycks det allt för ofta alltid sluta med att det enbart är vinsten som räknas. Och på vilka sätt gynnar det befolkningen, vars skattepengar det ofta handlar om?

Det är ingen slump att det startas Två olika påskuppror inom den kyrkliga världen, även om jag inser att Sveriges Kristna Råd inte har vågat ta ställning än. Jag tror att en orsak är att stora delar av den frikyrkliga världen är rätt tätt knuten till kristdemokraterna, som trots att de sitter så nära makten man kan komma, så här långt varit oerhört tysta om alla de problem som diakonerna har berättat om under både den här och den  tidigare mandatperioden för alliansregeringarna.

En av mina vänner, Charlotte Thérèse Björnström, har startat ett av de två påskupproren som finns både med facebooksida och en blogg. Hon finns även med på ett antal debattartiklar på Newsmill och andra ställen och jag rekommenderar verkligen alla som har möjlighet att engagera sig mot orättvisorna, oavsett vilken tro ni har eller om ni är helt utan tro och oavsett vilken bakgrund eller politisk inriktning ni har. Ett orättvisare Sverige som slår hårdast mot de som redan ligger är inget som gynnar någon.

Vi lever just nu i en tid där skattepengar går till healing istället för fungerande hjälp till arbetslösa, sjukvård, äldrevård och hjälp till de som har det svårast att klara sig och regeringens politik riskerar att fortsätta göra de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna ännu svårare och skapar en parasitstämning som får utsatta att ta livet av sig.

Läs gärna vidare om de myter som skapat "sanningar" som inte stämmer på myter.tk

Det är lång tid till nästa val och hoppet står till ett reformerat och populärare S, där nu bland annat Transportarbetarförbundet kräver Två partiledare, precis som miljöpartiet har och som jag själv anser att även Vänsterpartiet borde ha. Men det är för lång tid tills nästa val, så det enda som går att göra nu är att protestera mot orättvisorna.

En av få förbättringar, som jag ifrågasätter i viss mån eftersom det finns mer att göra, är att det blivit lite hårdare tag mot skattefuskare.

Media gp gp svd svd svd hd hd hd hd hd hd smp gp gp gp dag dag skd skd skd nsk nsk nsk ab ab dn dn dn dn dn exp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

13 kommentarer:

  1. Vad är rättvisa?
    Jag kände ett par grabbar som gick ut fordonstekniska för rätt länge sedan. De hamnade på en bilverkstad och drömde om ett behagligare arbete då det inte blev riktigt så roligt som de trodde att riva i gamla rostiga bilar.
    Den ene började plugga på kvällarna, lyckades med en hel del slit och fritid ta sig till en betydligt behagligare anställning som systemtekniker.
    Han hade en och en halv gång så mycket i lön som sin gamle kamrat men drygt hälften gick i skatt.
    Är det rättvisa? Är det rättvisa att frukten från den som arbetar?
    Om du tycker det så förklara det åt mig.

    SvaraRadera
  2. Förklara för mig hur det kan vara orättvist att människor mår bra nog och är lyckliga nog att ha en anställning med lön? Det är nog det värsta gnället jag vet överhuvudtaget och de som gör det borde istället prova på att vara sjukskrivna eller arbetslösa för att få lite perspektiv på tillvaron.

    Herregud så glad jag hade varit vid de tillfällen jag varit arbetslös eller sjuk lite längre tid om jag hade haft möjligheten att jobba.

    SvaraRadera
  3. Jag väntade ungefär de svaret. Du glider undan från min egentliga fråga och börjar skriva om något annat. Ett mycket typiskt vänsterknep i diskussioner.

    Du vet mycket väl att det inte finns någon rättvisa i att ta det andra arbetat ihop och det kan du inte komma undan.

    Jag förväntar mig också att du inte tar in detta utan hoppas på att du bärgat någon poäng.

    Det är den inställningen som fått vänstern att halta runt 6 - 7% i riksdagsvalen. Den kommer också att peta ur er ur historien.

    SvaraRadera
  4. Vet nu varken ut eller in.
    …jag har efter att ha haft möjlighet att studera olika typer av aktioner mot arbetslösheten från olika ideologiska håll. Jag kan nog våga dra till med slutsatsen att –ingenting har hänt. Vi har fortfarande en stor (och sakta växande) grupp arbetslösa i landet. Dessa kommer ganska snart nå en kritisk massa om inget radikalt görs typ nu. Vi har prövat AMS, jobbcoacher, starta-eget-bidrag, nätverkande, högskoleutbildning, kompetensfrämjande kurser, och nu senast handpåläggning och healing. Vad blir nästa? Voodoo?

    Vi kan dra två ganska obehagliga slutsatser: i) Folk är fortfarande arbetslösa, oavsett åtgärder, trollande med statistik (och färg på partiprogram i Rosenbad), så är gruppen stor, och sakta växande. Som om detta inte vore nog ii) Skiten börjar även rinna in i akademikergruppen. Vi börjar enligt SACO och Jusek få en grupp arbetslösa akademiker (såkallade trasintellektuella).

    Vad som följer är allmänt tabu att ens nämna, men jag gör det i alla fall:

    Kan det vara så (jag bara spekulerar) att marknader, och dess stödjande institutioner, kan bli fulla? Med detta menar jag att kanske kan vara så att det bara ”finns plats” för ett antal jobb inom ett visst område. Om det ska bli till fler jobb, så måste någon betala mer (i detta manifesterats i att denna grupp får avstå mer av sin nuvarande vinst) för att betala platserna till dessa nya jobb. Som jag ser det finns det bara dessa grupper som har resurser att göra detta;
    - I) Staten. Man ”skapar” låtsasjobb med skattepengar.
    - II) De anställda. Man börjar slå under bältet vad det gäller lönebildning, och ”mer” resurser blir då ”över” till att bekosta utbyggnad och drift av nya arbetsplatser.
    - III) Kapitalägare genom beskattning får släppa till mer pengar till staten, eller på något annat sätt ”tvingas” att anställa fler. (Detta kan även göras genom att staten lovar en belöning (muta) till de ägare som anställer fler).

    Med de korten på bordet kan vi analysera följderna. I leder ingenstans. Bara en växande kvasiproduktiv apparat som i egentlig mening inte producerar någonting (jmf med NCB, British Steel och BLMC i Storbritannien). Historien visar även att sådana strukturer imploderar förr eller senare. Kalaset får skattebetalarna stå för. II Leder till skapandet av en konstant statarklass och en arbetsmarknad med rent medeltida förhållanden. Förutom det mänskliga lidandet, så blir även detta utmärkt grogrund till politiskextremism, social oro, bromsad innovation och investeringsvilja. Även detta kalas för skattebetalarna stå för. III leder ingenstans heller. De stora elefanterna har informationen, nätverken och resurserna att flytta sina resurser utomlands, och kvar blir då små- och medelstora företagare som råkar mycket illa ut. Detta blir en utmärkt grogrund för politiskextremism, social oro, bromsad innovation och investeringsvilja. Detta kväver också den allmänna viljan till risktagande, vilket effektivt bromsar in all innovation och företagande i hela systemet.

    (I och II leder också till att folk på grund av den växande misären blir emottagliga för förenklade lösningar på saker och ting. Som att en blekingebratt dyker upp och påstår att allt löser sig om man slänger ut alla med konstigt efternamn ur landet).

    Vad göra? Som jag ser det så kommer vi inte loss. Faktum kvarstår efter alla åtgärder, undersökningar och statistiska undersökningar: Det finns helt enkelt inte arbete åt alla.

    /Moment 22?

    SvaraRadera
  5. Nilsson - No offence men du svarar likadant själv. Jag tycker det ÄR rättvist att de som har delar med sig till de som inte har, så att de kan vara trygga i att det finns andra som delar med sig den dagen de behöver hjälp från samhället.
    Svara nu på min fråga tack.

    Moment 22 - Jag håller med dig, det finns inte jobb för alla och det kommer sannolikt inte att göra det inom en lång framtid heller. Det viktiga tycker jag är att människor först och främst har pengar att leva på och i andra hand får utbildningar/praktik m m för att stå bättre förberedda för att klara ett jobb.

    SvaraRadera
  6. Tycker du? Min fråga är varför ska den som tar en utmaning dela med sig till den som inte tar den? Det är inte frågan om att inte hjälpa den som hamnat i nöd utan att den som inte satsar får finna sig i att inget händer.
    De där två grabbarna hade samma möjligheter och samma förutsättningar. Det är rättvisa att få samma startmöjligheter. Men den ene var nöjd och kan sedan inte klaga på att det är "orättvist" att den som tog chansen kom upp i lön.

    Personligen är jag inte intresserad av att avstå något till den som haft chansen men inte tagit den.

    Sedan finns det människor som drabbats hårt av tillvaron och de kan jag mycket väl tänka mig att hjälpa. Men det är en helt annan diskussion.

    SvaraRadera
  7. Och den har jag besvarat tycker jag.

    Hur ska en sjuk kunna satsa? Vad säger att den som satsar får någon vinst ut av det i slutändan? Och framförallt så får grabbarna i ditt exempel ut vinst för egen del. De har en större och tryggare försörjning för det blir knappast bättre ekonomi i att vara sjuk eller arbetslös för någon.

    Nä jag har förstått att du och ett antal andra är egoister, synd bara att samhället i stort fungerar sämre om människor kunnat avstå skatter till förmån för sig själva.

    SvaraRadera
  8. Tomas Harrysson25 februari 2011 15:38

    Jerker, felet är inte friskolereformen i sig utan den bristande kvalitetsgranskningen av BÅDE friskolor och kommunala skolor. Hur kan t.ex. en klass tillåtas ha 72 olika lärare som det var i en kommunal skola i Kävlinge? Jag kommer förmodligen aldrig kunna övertyga dig om de fördelar en friskola kan ge så jag försöker inte ens men det finns mycket goda exempel. Tyvärr finns det också allt för många dåliga exempel på både friskolor och kommunala skolor. Jag ställer mig fullt ut bakom nya hårdare regler för friskolor. Man skall inte kunna dränera företaget på pengar om kvalitén inte är säkerställd. Dra dock inte alla fristående skolor över en kam. Variationen är mycket stor vilket totalt sett berikar möjligheterna för Sveriges barn och ungdomar.

    SvaraRadera
  9. Jag håller med dig i mer än du tror och att den bristande granskningen är ett problem för alla skolor. Det ter sig märkligt att friskolor lyckas få igenom sin verksamhet då de inte erbjuder samma saker som den kommunala måste erbjuda. Det är knappast konkurrens på lika villkor.

    SvaraRadera
  10. Tomas Harrysson26 februari 2011 09:53

    Varför måste friskolor göra precis som kommunerna? Det är genom att göra olika prioriteringar och satsningar som skolutbudet breddas. Det finns ofta många vägar man kan välja för att nå slutmålen.

    SvaraRadera
  11. Jag skriver slarvigt och borde nämnt att jag syftade på att det finns de som klarat av att starta skolor utan att ha exempelvis ha en idrotthall för idrotten ordnad.

    SvaraRadera
  12. Tomas Harrysson26 februari 2011 14:57

    Ämnet idrott går att nå målen i utan en egen nybyggd idrottshall. Det går att hyra in sig vid vissa tillfällen och ha utelektioner vid andra tillfällen. Det finns också kommuner som satsar på nybyggda hallar med tre väggar som inte går att använda på vintern. Även i vår kommun finns en kommunal skola som inte har idrottshall. Många kommunala skolors datortäthet och standard är skrämmande låg medan flera friskolor erbjuder eleverna en egen dator. Ställ därför inte kommunala och fristående skolor mot varandra. Jämför i stället skolornas möjligheter för att eleverna skall nå målen. Det viktiga är inte om de är kommunala eller fristående. Tyvärr förblindas vänstern av det faktum att vissa friskolor kan tjäna pengar på verksamheten. Eftersom skolpengen baseras på den egna kommunens kostnader så beror möjligheten att göra vinst på hemkommunens ineffektiva organisation oftare än att friskolorna slarvar med kvalitén.

    SvaraRadera
  13. Absolut, men när det finns exempel på ställen som inte har en lokal ordnad ordentligt innan så förvånas jag.

    Den väggen i Växjö är en märklig historia :)

    Jag kan tänka mig att datortätheten är låg många skolor och att kommunala skolor inte alltid är de bästa och att de kan vara ineffektiva.

    SvaraRadera