Slut med positiv särbehandling

Jag läser med viss besvikelse att man väljer att sluta med positiv särbehandling på högskolorna när det plötsligt är männen som blir de som blir i minoritet på vissa utbildningar.

Frågan är hur man ska försöka vända så att det exempelvis blir fler män i förskolan, vilket jag vågar påstå att nästan alla är ense om behövs. Högre lön, när det är skattefinansierad verksamhet, vore en sak, men vem tror på det när det som förs är lågskattepolitik?

Möjligen kan jag tycka att DN:s huvudledare idag kommer med några bra förslag som jag hoppas regeringen överväger att titta närmare på.

Alltför enkönade utbildningar och yrkeskårer är knappast önskvärt. Men insatserna måste komma långt tidigare än vid antagningen till högskolan. Pojkars allt sämre skolresultat skulle exempelvis kunna förbättras av mer lärarledd undervisning i skolan.

Både regering och högskola borde fundera över hur antagningen kan breddas. Det nuvarande systemet, som helt grundar sig på betyg, är förvisso billigt och relativt transparent. Men det skulle med fördel kunna kombineras med intervjuer och motivations- och lämplighetstest för sökande med höga betyg.

Tillsammans med informationskampanjer om högre utbildning riktade till elever från studieovana miljöer skulle det förhoppningsvis ge landets topputbildningar en bredd av studenter med olika bakgrund. Att Sveriges bästa studenter går på de bästa utbildningarna borde ligga i allas intresse.

Fast att dagens regering ska vara villiga att anställa fler lärare när man annars koncentrerar sig på att prata betyg tror jag inte någon tror på eller att vara villig att titta närmare på korrelationen av kön och klass och de höga betygen, som sen inte stämmer överens med hur de högre tjänsterna är fördelade.

Mer media dag sds dn kb ab ab hd svd nsk